Effektiv i Kina

Ok, det var tydligen ett tag sedan jag skrev något här....!

Nu är det snart jul. Det har i alla fall hunit bli den första december. Tiden har bara rusat fram. Massa spännande saker som har hänt. Mitt förlag har fått förfrågan att ge ut fler böcker, men frågan är om vi mäktar med det just nu med tanke på mitt Pekingboende och den generella arbetsbelastningen.

Det händer mycket här borta just nu. Mycket nya lagkrag på väg in, parallellt med någon slags konsolidering av den ekonomiska tillväxten. Kina växer fortfarande så det knakar, men jag undrar hur länge det kan hålla på om Europa och USA inte löser sina problem snart.

Jaja, hinner inte skriva så mycket just nu. Imorgon ska jag förstora mitt carbon footprint ytterligare genom en resa till Hong Kong. Ska bli kul att träffa lite gamla kompisar!

Höll förresten ett anförande på CBU för ca en månad sedan. Eller om det var mitt kinesiska alter ego 唐伯瑞. Det var i alla fall en mycket lyckad kongress och den intresserade kan med hjälp av google translate få en ganska bra uppfattning om vad det var jag försökte säga. Temat var ökad effektivitet i kinas logistiksektor.

Ska bli bättre på att skriva :)

Berusande informationsfrihet

Sitter på café Sodom vid Mariatorget. Skönt med semester, gott kaffe och söderkänsla. Har nog jobbat lite för mycket den sista tiden. Ett par dagar på landet (och nu i enmiljonstaden) har gjort mig gott. Intressant att lantstället trots sin belägenhet i (typ) den sörmländska urskogen inte på något sätt har lyckats isolera mig från omvärlden. Inte ens blixtar, dunder och efterföljande strömavbrott visade sig i internets förlovade land vara något hinder för www. Och det var definitivt inget skydd från tragedin i Norge.

Har twittrat som en tok de senaste dagarna och dessutom skrivit flera blogginlägg. På många sätt är Kina bra för min kreativitet. Min sverigebaserade men kinesiskastuderande kollega Mikael Jakobsson påstår till och med att det underliga språket skapar nya synapser i hjärnan. Däremot är Kinas internetcensur definitivt inte bra för min kreativitet, skaparglädje eller inspiration. Jag blir alldeles till mig av all den här informationen som semestersverige ger mig tillgång till. Möjligheten att gå in på twitter, facebook, blogspot, youtube och utan hastighetsbegränsning använda mig av google, skype och andra fantastiska applikationer är berusande. Gissar att det är många där ute som inte längre kan föreställa sig en värld utan dessa eller liknande applikationer. Hur lyssnar ni till exempel på musik på hemmafester, hur visar ni bilder för era vänner och hur kommunicerar ni med bekanta? Eller tänk er nyhetsbevakning enbart via gammelmedia. Ta bort internet och kolla vad som händer med era liv.

För Kinas del handlar censuren dels om att kontrollera nyhetsflödet och informationsspridningen. Man vill inte att potentiellt upprörande händelser ska få för stor spridning och därmed riskera samhällets stabilitet. Kanske finns där även ett visst mått av sedlighetspolis. Men det handlar också om ett slags protektionism. I brist på youtube har det uppstått lokala videosajter, ta till exempel en titt på tudou eller youku. Kina har också sina egna bloggsidor, till exempel det mäkta populära weibo (microblogg) där den kulturella eliten balanserar internetcensurens vassa knivsegg. Eller varför inte skapa ett konto på det populära och facebook-inspirerade renren (jag vet förresten varför eftersom det bara finns på kinesiska). Det finns till och med en kinesisk google, http://www.baidu.com/.

Nu ska jag återgå till den verkliga analoga verkligheten. På återskrivande.

En välkammad arisk terrorist

Det mörka hotet kom inte utifrån utan inifrån. Det var en välkammad arisk terrorist som till slog mot det öppna samhällets kärna. En förvirrad och rädd arisk terrorist som verkar tro att världen är ett dataspel. Tittade precis på klippet hans och det är bland det mest korkade jag har sett.

Tydligen skulle islam och multikulti vara de stora farorna i världen och vårt enda hopp om räddning de påhittade Knights Templar Europe – dessa ”hjältar” som skulle motsätta sig alla ”hatideologier”. Enligt den förvirrade ariern är islam, nazism och multikulti bra exempel på sådana hatideologier. För att undvika att ”reality will catch up” med oss och våra familjer måste vi isolera Europa från resten av världen, och utifrån världsdelens kulturella enighet (?) bygga en vacker värld, fri från politisk korrekthet, islam, muiltikulti och så kallad kulturell marxism.

Det är som introt till en dålig film. Tyvärr var det inte en film utan inledningen till alldeles för verklig verklighet. Reality caught up, men det var inte multikulti eller islam som slog till den här gången. Det var den knarkande ariske tempelriddaren.

Det finns ingen mening med sprängdåden i staden. Det finns ingen mening med allt det hemska som hände på ön. Det finns ingen mening med Anders BB. Det är ingen idé att läsa hans dokument eller försöka analysera motiv och formuleringar. Lika lite som det går att se morgondagens väder i kaffesumpen, lika lite går det att hitta någon mening i ord och handling hos en sjuk förvirrad människa.

Carl Bildt sade att i dessa tider är vi alla norrmän. Det stämmer och sällan har jag varit så stolt över min statsminister som när han hette Stoltenberg. Våldets främsta fiende är ännu mera demokrati, kärlek och solidaritet. Det är inte naivt, det är ledarskap.

Ledarskap är också att våga diskutera, engagera sig och ta debatter. Att verkligen våga leva i vårt öppna samhälle. Den sinnessjuka Anders BB verkar ha hämtat sina idéer från både här och där så det vore fel att skylla hans handlingar på en enskild organisation. Men extrema åsikter ska bemötas. Det är en läxa som jag tror att många svenskar lärde sig i samband med valet.

Kanske, kanske  kan de mest paranoida tankegångarna hos förvirrade individer skingras om det finns någon som med sakliga argument kan hjälpa personen ifråga att se på världen på ett annat sätt. Kanske, kanske kan kärlek och diskussioner med våra politiska motståndare minska risken för att enskilda individers vansinne ska gå från hemmaproducerad film till verklighet. Helt säkert kommer i alla fall inget ont att komma ur aktiviteter såsom kärlek, diskussion och solidaritet.

Nyvaken i kransen

Det har åskat och regnat i natt, riktigt sommarregn. Härligt på natten, nu hoppas jag på sol och högsommarvärme på dagen. Misstänker förresten att jag fått borelia av en fästing, det tog inte ens en vecka innan det fruktade svenska krypet slog till. Fortfarande obekräftat, men en stor röd kliande fläck pryder nu mitt högra lår. I Peking har jag inte sett ett enda litet kryp, men undantag av små spindlar som bor i gästrummets dusch. Vet inte om det är ett bra eller dåligt tecken att det inte finns några små kryp i ens vardagsmiljö.

Lyssnade på Johan Rockström på P3:s Jättestora frågor igår. Intressant och viktigt, tycker budskapet blir lite tydligare varje gång han pratar. Bra programnamn förresten, för det är en ganska så stor fråga hur vi ska kunna ändra vårt sätt att leva för att inte likt en korkad cancer äta upp vår värdkropp världen för att sedan tvina bort och dö. Han fick 18 minuter i TED för ett tag sedan. Kan inte säga att det var en lysande presentation men här finns kärnan i hans budskap i alla fall att beskåda: http://t.co/iOxMFcd.

En annan svensk som fick 18 minutes of fame i TED för något år sedan är Hans Rosling. Kan verkligen rekommendera den här lilla filmen: http://www.youtube.com/watch?v=hVimVzgtD6w. Det senaste jag hörde från Hans Rosling (typ i förra veckan) är förresten att antalet barn på jorden nu har slutat växa (=peak child). Det är intressant. Jordens befolkning kommer fortsätta att växa i säkert 50 år, men inte på grund av nya barn utan på grund av nya vuxna och gamla vuxna som inte dör. En åtgärd som annars brukar lyftas fram när man diskuterar möjliga sätt att bromsa klimatförändringarna är bromsad populationstillväxt. Men eftersom klimatåtgärderna behöver sättas i de närmsta 20 åren och en global one-child-policy a’la Kina inte skulle ge effekt förrän om kanske 50 år så kan vi konstatera att vi behöver hitta andra lösningar. Bra med statistik..!

Hong Kong in the dark

Inskrivet någon dag i efterhand....:

I Hong Kong. Ändå funkar inte bloggar, facebook eller twitter. Kom precis på varför - mitt roamande SIM ska ju genom Pekingporten och där får mina favorit-IP inte komma in. Bättre då med wifi i Hong Kong, känns nästan lite olagligt med all den här informationen om vad som händer i den stora och lilla världen.

Åt frukost på hotellet i morse. Tredje dagen i rad som dom vill placera mig i samma mörka hörn, så jag bad att få sitta närmare fönstret. Det gick inte, det var reserverat, fullt, inte dukat eller för stort för en person. Tillslut satte jag mig vid ett odukat bord i solen ändå och då började de motvilligt att duka om. Misstänker starkt att olika rumsnummer har olika prioritet och att man som snål anställd på ett svenskt storföretag (våning 5 istället för våning 20) egentligen borde sitta i mörkret.

Nu är jag på flygplatsen. Flyget är försenat. Väntat en timme nu. Hoppas jag hinner hem till middagen i alla fall.

Det var länge sen jag bloggade. Det har hänt mycket och samtidigt ingenting sedan sist.

Ok. Flyget inställt på grund av tekniskt fel. Bokad på nästa flyg fyra timmar senare istället.

Nån timme senare....

Nu är tydligen det andra flyget fullt, så jag får åka Cathay istället för Air China. Men min väska ska tydligen ändå åka AC.

Ytterligare några timmar senare. Två timmar på flyget innan take-off och sedan tre timmar i lugten till Peking....

Tydligen blev AC planet med mina väskor kvar i Hong Kong. Tur att jag fick byta plan med andra ord....

Två nya kompisar rikare - kineser med bra engelska som också blev ombokade. Väskan kör dom tydligen hem imorgon.

Nu är set sovadags. Sju timmar senare än planerat, men ändå ganska nöjd att vara tillbaks i Peking.

Sov gott boys and girls.

Tredje ring och bilring

Mor och far på besök i Peking. Nedan foto från tredje ringvägen. Lite annorlunda bil och cykelpark än när de var här sist 1998. Då var det tydligen mest cyklar och VW Santana. Nu är det mest elcyklar och antagligen varenda bilmodell i hela världen.

Bredvid mig står en man och säljer färdigskalad ananas. Säkert god. Säkert marinerad i eftermiddagens unika avgasmix.

Beijing spring

Knappast som the Arab spring.. Det närmaste är väl de regelbundna protestmötena utanför McDonalds i wanfujing där dom ibland till och med dristar sig till att sjunga jasminsången. Och såklart vår svenska löpgruppledares spontana utbrott 'long live democracy' - som en kommentar på det stundande valet i Finland..!

Näe, Pekingvåren ser snarare ut som nedan. Vacker! Men tyvärr ganska kort. Om några veckor är sommaren här med olidlig hetta.

Tur han har sitt munspel..

Just nu i Peking: bra musik, Bob Dylan och en röst som inte riktigt håller.

Magnolia i Pekingpark

Våren är här!

Utrymningsplan

In case of emergency, prepare to be confused..!

Crazy travelling, crazy energy and crazy crisis

Det har varit ett par händelserika veckor. Först superskön semester i Australien under det kinesiska nyåret. Sedan några dagar på kontoret i Peking innan en veckas tjänsteresa till moderskeppet i Sverige.

Väl tillbaks i Peking var jag med i en affärsdelegation med transportminister Catarina Elmsäter-Svärd i spetsen. Det var möten med olika kinesiska tjänstemän och politiker, främst i Peking men vi hann även med att i 350km/h testa snabbtåget till den närliggande staden Tianjin. Delegationen avslutades med ett möte mellan de båda ländernas transportministrar och sedan middag och ett MoU för hur Kina och Sverige framöver ska samarbeta kring transport-, mobilitets-och trafiksäkerhetsfrågor.

Förra veckan hade vi ledningsgruppsmöte i Shanghai och jag passade på att klämma in lite kundmöten i Suzhou tillsammans med vår återförsäljare i regionen. Det fanns även tid för lite sightseeing och en drink på Glamour bar vid the Bund.

Det tar ungefär två timmar att flyga till Shanghai från Peking. Med tåget tar det idag ca 10 timmar. Men under året kommer det invigas ett snabbtåg som tar sig från Peking till Shanghai på ca 4 timmar. Räknar man in all extra tid med incheckning osv som krävs på flyget, och dessutom tar hänsyn till de möjligheter till telefon och internet som finns på tåget så kommer jag definitivt att ta tåget nästa gång. Dessutom är det både billigare och bättre för miljön.

Men nu sitter jag på planet igen. Den här gången är det Urumuqi i Xinjiang-provinsen (4 timmar nordväst) som hägrar. Sedan en tid tillbaks är Xinjiang en så kallad Special Economic Development Zone, villet i princip innebär att centralregeringen kommer att göra massa investeringar och även undersöka andra sätt att stimulera den ekonomiska tillväxten. Det här har man tidigare lyckats väldigt bra med längs gränsen till Hong Kong i södra Kina.

Det var förresten i Xinjiang det för ungefär ett år sedan var någon form av uppror, där den muslimska befolkningen hamnade i konflikt med Han-kinesisk polis. Det var de här händelserna som ledde till att Youtube och Facebook stängdes ned i landet - för att hindra spridningen av upprörande filmer och ta bort ett effektivt verktyg att organisera stora grupper människor. Internetcensur är också ett sätt att köpa tid så de inhemska motsvarigheterna hinner utveckla sin teknik och bygga upp en kritisk massa av användare.

Men i Xinjiang är det inte IT utan framförallt gruvnäringen som driver ekonomin. Intressant för en kolbrytare som jag själv. Förutom energi och råvaror så hoppas man även mycket på internationell handel. Provinsen ligger mycket strategiskt med landsgräns till Ryssland, Mongoliet, Indien och en massa stan såsom Afgani, Paki, Kazakh och Kirgi.

Konstpaus. Hemma i Peking igen. Ännu inte postat pga strul med internet..

Det sägs förresten att Urumqi är den stad i världen som ligger längst ifrån havet. Fatta att man var lite skeptisk till de färska skaldjuren. De var ändå bättre än den lokaltillverkade vita spriten som vi tvingade i oss. Fy fan!

Ännu en konstpaus.. Och så var det helg.

Jordbävning, flodvåg och samtidigt explosion på kärnkratfverk i Japan. Osannolikt men tydligen inte omöjligt. Ytterligare ett exempel på vilka risker som är förknippade med den här energitekniken. Kärnkraft får aldrig bli mer än en övergångslösning, i väntan på tillräcklig produktion av solkraft, en sådär 50 år in i framtiden. Nu rullar man planerade strömavbrott genom Tokyo för att kompensera den minskade energitillgången. Nödvändigt. Kanske borde vi alla spara energi hela tiden. Då skulle vi inte behöva lika många kärnkraftverk eller klimatförstörande kolkraftverk..

Back to Beijing

Mellanlandad igen i Hong Kong. Kan inte vänja mig vid de gröna bergskullar som omgärdar flygplatsen, den tunga fuktiga luften som luktar utomlands eller den sinnessjuka pausmusiken dom spelar i vänthallen. Men jag tror jag gillar det!

Lyckas inte få täckning på mobilen. Frustrerande, får posta när jag landat istället. Resan från Melbourne har gått bra än så länge. Läste en självhjälpbok för wannabe entreprenörer, sov någon timme och serverades vällagad flygplatsmat. Rätt skönt faktiskt. Snart väntar ytterligare fyra timmars flygning till Peking. Måste verkligen se till att skaffa ett bonuskort så jag kan samla poäng på alla mina resor.

Imorgon börjar jobbet igen efter en veckas ledighet kring det kinesiska nyåret (välkommen harens år). Ska bli kul att komma igång igen! Ser fram emot att trycka in lite nya kinesiska tecken också.

Planet är försenat och jag läser South China Morning Post. Det verkar råda viss frustration och osäkerhet kring en studie som behandlar en möjlig regionalisering av södra Kina, inklusive Hong Kong, Macau, Dongguan, Guangzhou, Zhuhai och Zhongshan. Det har både förnekats och diskuterats av berörda politiker. Får se vart det tar vägen.

Annars styrd Kina i mångt och mycket av så kallade 5-årsplaner, de stora penseldragen. Det är nu dags för den 12e i ordningen, med prioriterade tillväxtområden osv. Grönt är hett den här gången. Och någon gång i mitten på planen förväntas det kinesiska ledarskapet (Hu, Wen osv) bytas ut.

....

Lite senare: landad och införtullad i Peking. Skönt att vara hemma igen. Skriver mer i veckan.

Only in Australia

Cyklon och översvämningar. Förlorade hem och förstörda skördar. TV-reportern som kommenterar hjälparbetarnas arbete att dela ut förnödenheter och is konstaterar att: "people without power are trying to keep their food and beers cold". Fantastiskt. Kris eller inte, öl ska drickas kall.

Samtidigt i Amazonas: regnskogen släpper på grund av torkan för tillfället ifrån sig mer koldioxid än den tar upp. Precis det som klimatforskare många år har fruktat ska hända. Kan detta vara början på en negativ klimatspiral. DN rapporterar. Läs mer i Kolbrytarnas dilemma.

Eldrivet, bendrivet och utan flaska i centrala Melbourne

Spårvagn, hyrcyklar och dricksvatten i centrala Melbourne. Eldrivet och enkelt, bendrivet och färre flaskvattenstransporter.

Dessutom gott om soptunnor för att hålla gatan ren från skräp.

Kommunikationerna till förorten är kanske inget att skryta med, men i city tycker jag att man har löst det ganska snyggt.

Yasi, kaos och lite socker

Queensland i norra Australien har haft en tuff början på 2011. Först var det översvämningarna och under natten har cyklonen Yasi i 285 km/h slitit träd och hustak upp i luften. Cyklonen nu nedgraderad från den högsta katergorin 5 till 2. Ännu inga rapporter om allvarliga personskador, men fortfarande för tidigt att ropa hej.

För fem år sedan var det cyklonen Larry som härjade runt i samma område.

Som en följd av de här naturkatastroferna förväntas nu banan- och sockerpriserna stiga dramatiskt på grund av förstörda skördar.

Det rapporteras också om en avliden Australisk soldat i Afganistan. 22 år gammal och förlovad.

Samtidigt total kaos i Kairo. Stor osäkerhet och mycket obehagligt.

Råder inte direkt brist på utmaningar i världen..

Väntan på kinesiskt nyår i Melbourne

Har samlat på mig ytterligare kolpoäng genom att ta flyget från Peking till Melbourne. Mellanlandade i HongKong på vägen, och sedan av någon outgrundlig anledning även i Adelaide innan flyget äntligen landade på Melbournes Tullamarine airport.

Känns ovant att inte jobba. Just nu sitter jag på gräsmattan utanför Victoria state library. Det är 35 grader varmt och gassande sol. Välkommen kontrast till Pekings -10.

Australien är ett fantastiskt land. Rikt, trevliga människor, gröna städer utan luftproblem, god mat från hela världen, multikulti the Australian way, trevligt väder (förutom på vintern, dvs när vi har sommar i Sverige, brr) och kranvatten som går att dricka. Pub- och sportkulturen inte heller att förglömma.

Nackdelarna är väl hålet i ozonlagret, vattenbristen och kanske den gamla brittiska traditionen att tvinga sina ungdomar att bära skoluniform. Men den där sista punkten känns mindre problematisk nu när jag (tack vare åldern) inte längre är direkt drabbad. Vid närmare eftertanke är det kanske till och med lite charmigt....

Vattenbristen (och bevattningsförbudet) har i alla fall lett till att allt fler hushåll skaffar sig stora vattentankar som man fyller med regnvatten. En av mina kompisar har 10,000 liter regnvatten i sin tank att använda till bevattning och eventuellt framöver till att spola toaletten. Han funderar även att sätta (statligt subventionerade) solceller på taket.

Ozonlagret är inte så mycket att göra åt, annat än att vänta på att det långsamt ska växa tillbaks, 20 år efter det att man kom på det här med freonets skadliga inverkan. Och så solkräm förståss, faktor 30.

Tjugo år efter insikten av freonets inverkan på vår planet lever vi alltså fortfarande med dess konsekvenser. Vill helst inte dra parallellen till klimatfrågan och vår energiproduktions inverkan på klimatet, men det är svårt att låta bli. Som vanligt vill jag passa på att tipsa om Kolbrytarnas dilemma för en "lättläst, avancerad grundkurs" i energi, klimat och därtill relaterad politik.

Appropå ingenting ska det bli intressant att se hur det kinesiska nyåret ter sig här i Australien. Det var något jag aldrig reflekterade särskilt mycket kring när jag bodde här. Melbourne har ändå ett respektabelt antal bärare av den kinesiska kulturen.

Annars verkar det stora samtalsämnet för tillfället vara den hastigt införda flood-tax, som ska hjälpa till att finansiera räddningsarbetet i Queensland. Typiskt reaktivt kan man tycka. Det proaktiva motförslaget skulle kunnat vara en nationell (till att börja med) skatt på koldioxid.

Jaja. Nu måste jag, trots solskydd, flytta mig bort från solen. Känner mig kokt och stekt på samma gång..

Bra luft i Peking = mindre el?

Ryktet säger att de nyligen stängt ned ett kolkraftverk i närheten av huvudstaden och att det skulle vara anledningen till den klarblå himlen. Peking är snustorrt så här års, så det är fullt normalt att det inte är ett enda moln på himlen. Däremot har luften varit så dålig den sista tiden att man nästan glömt bort hur solen såg ut när den inte silades genom sot.

Hur som helst så har det varit klarblå himmel i princip varje dag sedan jag kom tillbaks från minisemestern i Sverige i början på januari. Klarblå himmel utan sot.

Oavsett om det beror på nedstängt klokraftverk eller något annat så hoppas jag det fortsätter så här. Det är väldigt tydligt att människans användning av energi har en direkt miljöpåverkan. Även bortsett den mer långsiktiga klimateffekten som man även kan läsa om i min fantastisk bestseller Kolbrytarnas dilemma :)

Förkylningar, varmvatten och huskurer

Har åkt på en förkylning. Tänk att det ska vara så jobbigt att vara sjuk. Dricker blomte med ginsengrötter och hoppas det ska hjälpa.

Kinesiskaskolan vill filma min nästa lektion. Känns sådär, men va fasen, det ska inte bli något offentligt, bara för att utvärdera metoden. Lite press att plugga till på tisdag med andra ord..

Peking har varit förvånansvärt vackert sedan jag kom tillbaks. Minusgrader och klarblå himmel. Antalet soltimmar piggar upp!

Nu ska jag passa på att ta en dusch. Imorgon har vi inget varmvatten, pga reparation av varmvattensystemet.

Skrivs!
Patrik Thärnå
唐伯瑞
Tang BoRui

Kolbrytarnas dilemma i Länstidningen

Jobbar sent idag. Känns som att arbetet har börjat få lite fart igen efter julledigheten. Skönt!

Fick precis ett mess om att den intervju jag gjorde med Länstidningen i mellandagarna nu har publicerats. Roligt! Så spring nu iväg och köp länstidningen (Södertälje). Eller ännu hellre, klicka dig vidare till Bokus för att köpa boken. Skärmdump av artikeln nedan.

Kul att läsa, jag tycker att de fångar bokens innehåll på ett bra sätt.

Läste förresten i dagarna att Peter Wolodarski önskade en reform av skattesystemet (en intressant artikel). En sann skattereform behöver ta hänsyn till klimatfrågan på ett nytt och modigt sätt. Kanske lägre skatt på tjänster och högre skatt på kött....?

På återskrivande!

Sol och bibliska proportioner

Precis landat i ett soligt och strålande vackert Peking. Resan gick bra och det ska bli skönt med en dusch och lite kaffe innan jag åker in till kontoret.

Många på planet skulle vidare till Australien. Där talar landets ledande politiker om en översvämningskatastrof av bibliska proportioner. Man kan förstå dem, läste precis att vattnet på vissa platser stigit så mycket som tio meter. Ingen kan bevisa att översvämningarna är en konsekvens av ett förändrat klimat. Däremot ökar klimatförändringar RISKEN för den här sortens fenomen. Obehagligt.

Sent from my iPhone

Tillväxt med färre prylar

Spenderade nyår i en stuga i skogen. Det var inte så dumt ska jag säga. Kanske skulle ett enklare liv vara lösningen på mänsklighetens energi- och klimatproblem.

En person som läst min bok frågade mig i dagarna om jag var emot tillväxt. Det är jag inte. Däremot tror jag inte att det finns EN lösning på kolbrytarnas dilemma, jag tror det finns fler. Och jag tror inte att det kommer räcka med en av dem, jag tror vi behöver många bäckar små. Kanske är vissa av de prylar som vi köper ändå onödiga..? Tillväxt inom tjänstesektorn borde vara bättre för miljön.

Känns ovant att blogga från Sverige. I vanliga fall får jag försöka krångla mig förbi den kinesiska censuren alternativt publicera mha email. Men om jag mailar mina inlägg kan jag inte tagga dem, vilket i sin tur innebär att min blogg inte blir så sökbar. De är smarta de där internetbevakarna. Men nu är jag i Tumba och härifrån kan man ge sina inlägg etiketter. Trevligt.

Men nu är det sovdags. Imorgon blir en tidig morgon.