Blabla klimat osv

På nyheterna rapporterar man om närmare samarbete mellan Kina och Turkiet. Av någon anledning får det mig att tänka på George Friedmans bok "the next 100 years". Vi kan kalla det för veckans boktips.


I förra veckan var det stormöte i norra Kinas Tianjin - förberedelser för FN's nästa klimatmöte i Cancun, Mexico. Kina tar klimatfrågan på allvar - man har helt enkelt inte råd med ett varmare klimat. Samtidigt har man inte råd att hindra sin befolknings stadigt ökande levnadsstandard, då riskerar man instabilitet, politisk oro och i förlängningen en uppdelning av landet på något sätt. Knivig sits. Och bästa sättet att hantera en knivig sits brukar vara att hantera det "säkra" omedelbara hotet först. Men andra ord så är den ekonomiska tillväxten fortsatt överordnad klimatfrågan. Med andra ord sätter man sina mål i utsläpp per enhet BNP och inte i absoluta tal.

Jag rekommenderar följande artiklar för den som är intresserad att läsa mer om landets klimatarbete. Tidningarna idkar någon form av självreglerande censur, men ljuger sällan.

China on target to achieve green goals
Finance plan critical to fight global warming

Men västvärlden är inte mycket bättre. Vi vågar inte ens sätta några bindande mål. Inte annat än så långt in i framtiden att man slipper ta ansvar om målen inte skulle uppnås. Det är väl fördelen med en enpartistat - man kan liksom inte skylla på någon annan om målen inte skulle uppnås.

Nu väntar myskväll med B-film i soffan. Och Murakami.

Internationalistisk brytpunkt med konsekvenser

Idag har varit en skön dag. Strålande sol och friskis och svettis med Heyrobics-gänget i Chaoyang park på förmiddagen. Nu precis hemkommen från en mycket trevlig middag hos en svensk familj.

Idag är det också på dagen 20 år sedan Tyskland enades. Visst känns det avlägset med DDR och BRD, men åren innan muren föll var det nog ingen som på allvar trodde att länderna så snabbt skulle kunna enas. För att inte tala om den politiska utvecklingen i östblocket som helhet.

Ibland är förändringar omvälvande och inte en linjär fortsättning av historien. Därför kan det ibland vara svårt att sia om framtiden - för även om morgondagens väder för det mesta är ganska likt dagens väder så åskar och blixtrar det ju trots allt ibland.

I Kolbrytarnas dilemma undersöks två alternativa scenarier för år 2030, ett där mänskligheten väljer att prioritera klimatet och ett där mänskligheten fortsätter ”som vanligt”. Det mesta tyder på att vi de närmsta åren dramatiskt behöver ändra vårt sätt att leva för att inte skapa bestående förändringar i klimatet. Den dag som någon på allvar orkar ta i den här frågan väntar många intressanta värderingsdiskussioner.

På så vis är det positivt att moderaternas nya partisekreterare Sofia Arkelsten har en bakgrund inom klimat- och energi. Samtidigt räcker det inte att Sverige med 9 miljoner invånare ändrar sitt beteende när bara Peking har en befolkning på 20 miljoner. Det blir mer och mer uppenbart att nationen i många politiska frågor är en alldeles för liten arena. Även om man naturligtvis måste börja någonstans.

För 20 år sedan hade vi en brytpunkt av rang. Undrar om det inte är ett åskmoln jag ser där borta i horisonten.

Nationaldagsfirande och nästan pensionär

Den som trodde att Kina var flera tusen år gammalt får tänka igen. Idag firar landet sin 61a födelsedag.

Visserligen har kulturen rötter 5000 år före Kristus, men Folkrepubliken Kina utropades av Mao den 1a oktober 1949. Det firar man med en hoper nationella helgdagar. För den som undrar var Mao 70 procent bra och 30 procent dålig.

3 veckors semester verkar vara vanligt här, men räknar man alla helgdagar så blir det nästan svensk standard på antalet lediga dagar. Ok, nästan..

Förutom nationaldagen är det också viktigt att fira kinesiskt nyår, arbetarnas dag och moon festival. Det är även värt att notera internationella kvinnodagen den 8e mars då männen ska arbeta medan företagens alla kvinnor ska vara lediga.