måndag 25 juli 2011

Berusande informationsfrihet

Sitter på café Sodom vid Mariatorget. Skönt med semester, gott kaffe och söderkänsla. Har nog jobbat lite för mycket den sista tiden. Ett par dagar på landet (och nu i enmiljonstaden) har gjort mig gott. Intressant att lantstället trots sin belägenhet i (typ) den sörmländska urskogen inte på något sätt har lyckats isolera mig från omvärlden. Inte ens blixtar, dunder och efterföljande strömavbrott visade sig i internets förlovade land vara något hinder för www. Och det var definitivt inget skydd från tragedin i Norge.

Har twittrat som en tok de senaste dagarna och dessutom skrivit flera blogginlägg. På många sätt är Kina bra för min kreativitet. Min sverigebaserade men kinesiskastuderande kollega Mikael Jakobsson påstår till och med att det underliga språket skapar nya synapser i hjärnan. Däremot är Kinas internetcensur definitivt inte bra för min kreativitet, skaparglädje eller inspiration. Jag blir alldeles till mig av all den här informationen som semestersverige ger mig tillgång till. Möjligheten att gå in på twitter, facebook, blogspot, youtube och utan hastighetsbegränsning använda mig av google, skype och andra fantastiska applikationer är berusande. Gissar att det är många där ute som inte längre kan föreställa sig en värld utan dessa eller liknande applikationer. Hur lyssnar ni till exempel på musik på hemmafester, hur visar ni bilder för era vänner och hur kommunicerar ni med bekanta? Eller tänk er nyhetsbevakning enbart via gammelmedia. Ta bort internet och kolla vad som händer med era liv.

För Kinas del handlar censuren dels om att kontrollera nyhetsflödet och informationsspridningen. Man vill inte att potentiellt upprörande händelser ska få för stor spridning och därmed riskera samhällets stabilitet. Kanske finns där även ett visst mått av sedlighetspolis. Men det handlar också om ett slags protektionism. I brist på youtube har det uppstått lokala videosajter, ta till exempel en titt på tudou eller youku. Kina har också sina egna bloggsidor, till exempel det mäkta populära weibo (microblogg) där den kulturella eliten balanserar internetcensurens vassa knivsegg. Eller varför inte skapa ett konto på det populära och facebook-inspirerade renren (jag vet förresten varför eftersom det bara finns på kinesiska). Det finns till och med en kinesisk google, http://www.baidu.com/.


Nu ska jag återgå till den verkliga analoga verkligheten. På återskrivande.

Inga kommentarer: