På väg till Stockholm..

Inskriven i efterhand eftersom man inte får surfa på flyget.

Sitter på flyget från Peking till Stockholm och läser Hong-Kong's Wall street journal, China daily och min alldeles egna Kolbrytarnas dilemma. Läser boken igen eftersom jag har en intervju imorgon och vill vara ordentligt förberedd. Måste ödmjukt säga att boken faktiskt är ganska insiktsfull :)

När jag skrev den i början på året låg oljepriset omkring 75 dollar per fat. Idag är det närmare 90 dollar per fat. En ökning med nästan 20 procent och faktiskt helt i linje med bokens generella resonemang. Enligt Wall street journal börjar nu energikostnaden för amerikanska hushåll åter att närma sig den kritiska 6%-gränsen (av deras totala budget) då det förväntas få negativ inverkan på ekonomin som helhet. Den ekonomiska krisen är inte över, och frågan är väl egentligen dessutom om det är korrekt att prata om en ekonomisk kris när situationen är en naturlig konsekvens av vårt sätt att leva.

Läser vidare att torsdagens principiella EU-beslut att omtolka Lissabonfördraget är ett tydligt steg mot ett Europas förenta stater. I stora drag handlar det om att individuella länder inte längre självständigt ska tillåtas att sköta sina egna budgetar. Egentligen behöver det här beslutet nu godkännas av varje enskilt medlemsland, men i praktiken tror jag det redan är klart. Det är nog ett bra beslut, men jag undrar varför det inte väckt någon debatt i svensk media. Varför måste jag titta på BBC, CNN eller köpa en utländsk tidning för att läsa sådant som i allra högsta grad borde debatteras i Sverige? Sedan flytten till Kina läser jag DN på nätet varje dag, men det senaste året har tidningen verkligen utvecklats till en felstavande skvaller- och åsiktsmaskin. Jag antar att den goda undersökande journalistiken försvann med tidningens nya budgetramar. Till DNs försvar ska dock sägas att deras bevakning av Kina och Klimatfrågan verkligen har förbättrats. Men i övrigt är det tunt, tunt, tunt. Och billigt, billigt, billigt.